Färggenetik

Munken Gregor Mendel levde i ett österrikiskt kloster och det var han som upptäckte arvets principer genom att studera hur färgen hos luktärtens blommor nedärvdes. Nu gäller det am. cocker spaniel så det är enklast att endast berätta om deras färggenetik. Alla djur får hälften av sina gener från fadern och hälften från modern, och det gäller också färggener. När man talar om genetik nämner man också genotyp och fenotyp. Genotyp är det som man bär med sig i sina gener, fenotyp är hur man ser ut. Och det är här man kan lura sig, för man är inte alltid genetiskt vad man ser ut att bära för gener. Färger har den fördelen att vi lätt kan se skillnaden mellan individer och de är därför mycket tacksamma när man vill lära ut ärftlighetslärans grunder. Några färgtyper och teckningar nedärvs med nästan helt lika gensystem hos flertalet sällskapsdjur, som hund, kanin, möss, hamster och gerbil. Arvsanlag för färger brukar betecknas med olika bokstäver i alfabetet och samma bokstav förekommer alltid dubblet (en gen från mamman och en från pappan). De olika huvudbokstavserierna är hos hund: A, B, C, D, E, G, M, P, R, S, T och W. Hos cocker spaniel förkommer bara: A, B, E, S och T. Bokstäverna är inte bara tagna ur luften, utan de betyder något också: A - har fått sitt namn, agoutigenen, av en sydamerikansk gnagare, agoutin. Den har en brun pälsfärg, med pälshåren bandade i färgerna svart, brunt och gult, som också brukar kallas för viltfärg. B - genen som gör att allt svart slår om till brunt, kallas också för den bruna genen. C - genen som styr om färgen (color) skall synas eller inte, albino-genen. D - genen som bleker, diluterar färgen, kallas också den blå genen. E - genen som gör att det gula bandet i hårstråt breder ut sig, exstension, kallas också creme eller den röda genen. G - genen som ger grånande päls (grey). M - styr merle och harlekin färger hos hund. P - pink-eyed dilution som ändrar både päls och ögonfärg. R - roangenen som ger hos vissa arter en blandning av färgade och vita pälshår. S - spotted, ger vita fläckar eller fält. T - tickning
Mutationsfärger
De färggener som har förändrat sig kallas för mutationsgener och sitter på samma plats (kallas för ett lokus) som den normala genen borde ha suttit. De gener som är recessiva, vikande mot normalgenen, skrivs med liten bokstav. De gener som är dominanta mot normalgenen skriv antingen med stor bokstav, upphöjt till någon bokstav eller så skrivs normalgenen med liten bokstav.
Fenotyp	Genotyp		Normal gen	Muterad gen
	As-	Solid svart	A-	As-
	atat	Svart med tan	A-	at
Black'n'tan som den här färgen också kallas, är egentligen ingen egen färg. De röda markeringarna är en teckning, som i det här fallet uppenbarar sig hos en svart hund. Teckningen kan också förekomma hos buff och brunt, samt även i kombination med det fläckiga anlaget.
	BBee	Buff med svart nos	E- och B-	e
Den här typen av buff brukar ha den svarta hundens karaktärsdrag. Den brukar oftast få nyanserna: gul, citrongul och krämfärgad.
	Bbee	Buff med svart nos	E- och B-	e och b
Den här buffa typen kan bära alla nyanserna från ljust krämfärgad till mörkaste rött. Den kan få både mörkt röda valpar och chokladfärgade valpar.
	bbee	Buff med brun nos	E- och B-	e och b
Den här buffa typen är egentligen en brun hund. Eftersom den buffa genen är dominant över den bruna genen blir hunden buff. Paras den med en brun hund blir det 50% bruna valpar.
	atatee	Buff med tan	A- och E-	at och e
Tan-markeringarna nedärvs separat från färgerna. Alla färger kan kombineras med tan-markeringarna, men hos buff syns de inte, då markeringarna smälter in i den övriga pigmenteringen.
	As--bb	Brun	A- och B-	As- och b
	atatbb	Brun med tan	A- och B-	at och b
	As--spsp	Svart och vit	A- och S-	As- och sp
Det vitfläckiga anlaget nedärvs separat från färgerna, därför kan alla de ovanstående färgerna bli vitfläckiga.
	eespsp	Röd och vit	E- och S-	e och sp
Naturligtvis kan alla typer av buff bli röd/vita.
	bbspsp	Brun och vit	B- och S-	b och sp
	atatspsp	Trefärgad	A- och S-	at och sp
Egentligen en black and tan med vita fläckar. Vanliga förkortningar av färgen är TRF eller SVT (svart-vit-tan). Färgen kallas också tricolour.
Så här räknar man enkelt ut resultatet av en tänkt kombination:
Den här kombinationen är från Brag och Fergie. Brag var en black/tan med buff anlag (atatEe) och Fergie var en buff med b/t anlag (eeAs-at).
Tik \ Hane atE ate As-e As-atEe As-atee ate atatEe atatee
Enligt uträkningen skulle det ha blivit 25% svarta med anlag för buff, 25% black/tan med anlag för buff, 25% buffa med tan-anlag och 25% buff och tan. I verkligheten blev det: Är Du intresserad av mer färggenetik, har jag gjort beräkningar även på B-kullen, C-kullen och den senaste D-kullen!